my butterflies has butterflies

det pirrar till i mig när jag vet att du är i närheten. när jag ser dig och vi närmar varandra så blir jag nervös och tappar tanke förmågan. vi beter oss som två främlingar. kollar lite flankande med blicken åt olika håll. jag försöker tålmodigt möta din blick. och jag vet att du vet att jag är där, du har sett mig. blir du likadan som jag när du ser mig? Jag vill säga hej. Jag vill skrika "HEJ!!" men jag kan knappt tänka, mina fjärilar i magen distraherar mig.
Ibland känner jag mig så dum för att känna såhär. för du känner säkert inte likadant. 

jag känner mig fjantig av att inte våga skriva ditt namn. alla mina vänner vet vem du är. men du kanske inte vet att det är du. eller gör du det?
Igår så hade jag bara en besökare men det gjorde inget. för denna person besökte mig sammanlagt nio ggr på en dag. jag hoppas på att det var du.


<3

varje gång jag går förbi hallen tittar jag om dina skor står där. dom gör oftast inte det. det har hänt att dom stått där en gång. jag vågade inte säga hej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0