alltså ni vet, alltså den där saken som pumpar allt blod ut i kroppen. den där saken gör oss till levande varelser.

jag har fått känslan av att känna av att andra lever ett liv utanför mitt. dom har känslor som jag inte alltid kan förstå. det är jobbigt för nu vet jag att om jag handlar dumt så sårar jag andra och dom lever då sitt liv i sorg medans jag lever vidare som om det aldrig har hänt. och om jag inte berättar vad jag verkligen vill, i mitt hjärta, så undrar dom och blir oroliga, ångest fyllda eller vilsna. jag vill inte vara orsaken till någons vilsenhet men det känns som att jag blir det till fler och fler. iallafall på sista tiden. hur kommer det sig? jag försöker bara vara snäll och så tar jag på mig för mycket ansvar för andras lycka. sen förstör jag det om jag inte är varsam och tänker efter före mina handlingar. men jag har så svårt att läsa av mitt egna hjärta.
men allt involverar inte mitt hjärta, jag kan handla utan att ha hjärtat i närheten. jag gör saker och förstår inte förns en stund efteråt hur mycket jag har påverkat den personen.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0